Förtroendeuppdraget

kumla_181x43.png 

Förtroendeuppdraget 

   
 

Förtroendeuppdraget

Med förtroendevalda menas här ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Definitionen är baserad på kommunallagens definition av förtroendevalda (4 kap. 1 §). 

För att kunna väljas till fullmäktige så måste du ha rösträtt. Detsamma gäller för att väljas till ledamot eller ersättare i nämnd. 

I allmänna val väljs de politiker som sitter i kommun- eller regionfullmäktige. Efter valet väljer fullmäktige själva sina styrelser och nämnder. Fördelningen av platser i styrelser och nämnder följer valresultatet och precisa regler. 

I kommunallagens fjärde kapitel klargörs de förutsättningar, förmåner och regler som är knutna till de enskilda ledamöterna och förtroendeuppdraget. Det sjätte kapitlet behandlar styrelsens och nämndernas kollektiva uppdrag och uppgifter.

 

Från fullmäktige till nämnd

Kommuner väljer både ordinarie ledamöter och ersättare och detta görs var för sig. För att sitta i kommunstyrelsen eller andra nämnder krävs att en person är över 18 år och är folkbokförd i kommunen. Men det krävs inte att man kandiderat till valet av fullmäktige. 

Vanligtvis har valberedningen ett förslag enligt en överenskommelse partierna emellan. Ledamöterna och ersättarna väljs då med majoritetsval. 

Under vissa förutsättningar ska val ske proportionellt enligt lagen om proportionellt valsätt (5 kap. 58 §, 6 kap. 16, 20 och 42 §§ och 9 kap. 8 § kommunallagen). I de bestämmelserna görs en uppräkning av vilka val som kan göras med proportionellt valsätt.

För att lära dig mer, klicka här:

Proportionella val.JPG

 

Vad förväntas av de förtroendevalda?

 

 

Nämndens ansvar

Nämndledamöter ansvarar gemensamt för nämndens verksamhet. Utgångspunkten är att nämndledamöterna är utsedda av kommunfullmäktige med ett uppdrag och en skyldighet att ansvara för nämndens verksamhet i enlighet med fullmäktiges riktlinjer, lagstiftningen och andra riktlinjer och regler. 

Det ansvar som är förenat med det kommunala förtroendeuppdraget som nämndledamot prövas varje år i samband med kommunfullmäktiges ansvarsprövning. Fullmäktiges ställningstagande vid prövningen av nämndernas ansvar innebär att det fastställs om nämndernas verksamhet överensstämmer med fullmäktiges uppdrag till nämnderna, fullmäktiges mål, lagstiftningen och andra riktlinjer. Ansvarsprövningen är därför ett viktigt beslutsled i en representativ demokrati. Ansvarsprövningen i fullmäktige är obligatorisk, och regleras i kommunallagen

Klicka på bilden för att läsa mer om nämndernas ansvar i kapitel 6.

Kommunallagen.jpg
   
De fortroendevaldas ansvar.jpg

De förtroendevaldas ansvar

Nämndens ledamöter deltar i ett kollektivt beslutsfattande där varje enskild ledamot har en grundläggande skyldighet att närvara vid nämndens sammanträden, att förbereda sig och sätta sig in i ärendena och att delta i beslutsfattandet. Det är därför av stor vikt att varje ledamot bereds möjlighet att ta del av beslutsunderlag och nämndhandlingar i den tid som är beslutad i arbetsordning samt att den enskilde ledamoten tar sitt ansvar i att ställa frågor och begära klargöranden vid behov. 

Den enskilde ledamoten har utöver det kollektiva nämndsansvaret även ett individuellt ansvar knutet till sitt uppdrag. 

Nämndernas ansvar för verksamheten och för att genomföra det uppdrag kommunfullmäktige givit nämnden gäller varje enskild ledamot oavsett om hon eller han tillhör majoriteten eller oppositionen. Vad begärs då av den enskilde ledamoten för att denne skall anses leva upp till de krav på aktivitet som förväntas

   

Vad begärs då av den enskilde ledamoten för att denne ska anses leva upp till de krav på aktivitet som förväntas?

Nämndledamotens uppgift är att i nämnden bevaka att en tillfredsställande beredning skett så att han eller hon har ett underlag för sitt ställningstagande.  En ledamot kan i ett ärende yrka på kompletterande utredning, återremiss eller komma med alternativa förslag eller yrka avslag. Ledamoten har också möjlighet att väcka ett ärende hos nämnden genom initiativrätten.

Kom ihåg att detta gäller även om ärendet inte finns på nämndens dagordning.

 

rawpixel-274858-unsplash.jpg
   
breather-163393-unsplash.jpg

Extra sammanträde

Ännu ett viktigt  instrument för nämndledamöter att ta sitt ansvar ges genom möjligheten för en minoritet att begära extra sammanträde. Den här möjligheten kan bland annat användas då en nämndminoritet anser att majoriteten är för passiv i en fråga.

   

Kollektivt revisionsansvar

Huvudregeln är alltså att revisionsansvaret är kollektivt (delat) men det finns undantag. Som princip bör ansvar utkrävas av den som haft befogenhet eller skyldighet att agera, men inte gjort det. Den som aktivt handlat för att bryta passivitet bör kunna frias från ansvar. En ledamot som utnyttjat sin initiativrätt för att uppnå ett ur revisionssynpunkt godtagbart beslut, annat än det som nämnden fattat eller som aktivt agerat för att få nämnden att handla i underlåtenhetsfall bör kunna frias från revisionsansvar. Ledamotens agerande måste dock styrkas av nämndens protokoll där hans eller hennes yrkande eller förslag redovisas.

puzzle-2651912__340.png 
   
family-2073604_960_720.png

Politiskt ansvar

En nämndledamot är även underkastad andra typer av ansvar. En typ av ansvar rör det politiska ansvaret. Med politiskt ansvar syftar vi här på relationen mellan den enskilde ledamoten och dennes parti. Det är viktigt att understryka att den här ansvarsrelationen inte sammanfaller med revisionsansvaret.

Andra typer av ansvar är skadeståndsansvar och straffansvar på det sätt det definieras i lagstiftningen

   

Påföljder

När det gäller skadeståndsansvaret handlar det här om när förtroendevald har begått en brottslig handling genom vilken en kommun vållats så kallad ren förmögenhetsskada. I en sådan situation kan den enskilde ledamoten bli ersättningsskyldig för den ekonomiska förlusten. 

Vid straffansvar avses en situation där den enskilde nämndledamoten har dömts för ett brott. Också detta ansvar innebär att den enskilde nämndledamoten själv kan få bära påföljderna.

 

doors-1767564__340.png
Reglementen.JPG

Nämndsordförandes ansvar

Utöver de rättigheter och skyldigheter som varje nämndledamot har finns flera särregler för nämndens ordförande. Dessa regler har samband med ordförandeuppgiften och ordförandes särskilda roll före, under och efter ett sammanträde med nämnden. Det ger ordföranden en särställning i den kommunala beslutsprocessen och påverkar därmed ordförandens politiska och juridiska ansvar. De särregler som finns hittas i kommunallagen och i några fall i speciallagstiftningen. Ytterligare reglering finns i reglemente för nämnden. Kommunallagen i kombination med nämndens reglemente innebär att nämndordföranden både ges en möjlighet och åläggs en skyldighet att inta en mer aktiv roll än övriga ledamöter. Av det följer att nämndens ordförande har ett mer betonat ansvar att ta initiativ i frågor eller ärenden där så krävs. Det fråntar inte övriga ledamöter varken ansvaret eller rätten till initiativ, men med ordförandes särskilda roll mellan nämndens sammanträden följer, att ordföranden också kan förväntas ha en större eller tidigare inblick i vilka initiativ ett ärende kräver. 

Underlag för beslut tas som regel fram av förvaltningen. Ordföranden har ett särskilt ansvar under beredningen av förslag till beslut i nämnden, bland annat eftersom ordföranden styr vilka underlag som skall skickas med kallelsen till nämndens sammanträden. Det är dock ytterst nämndens ansvar att se till att underlaget motsvarar nämndens krav på underlaget, det vill säga att ärendet blir tillfredsställande berett. 

Det ingår i nämndordförandes uppdrag att kalla nämnden till sammanträde. Kallelsen bör normalt följas av föredragningslistan med tillhörande handlingar. Det innebär att det i första hand är ordföranden som råder över vilka beredningsunderlag nämnden får. 

Ordförandes ansvar delas i normalfallet inte med vice ordföranden i en nämnd. Huvudregeln är att vice ordföranden, eller i förekommande fall andre vice ordföranden, bara bär fullt ansvar vid tillfällen då denne träder in som ersättare för ordföranden. 

Nämndordföranden och vice ordföranden, samt när aktuellt, andre vice ordföranden, ingår i nämndens presidium. Nämnden kan delegera beslutanderätt till presidiet, och det ska i så fall framgå i nämndens delegationsordning om sådan delegation har beslutats. I övrigt är nämndpresidiernas uppdrag framför allt av informell karaktär och syftar till att bereda ärenden inför nämndens sammanträden. 

Ordförandes särskilda ställning avspeglas även i kommunallagens arvodesbestämmelser. Huvudregeln är att lika uppdrag ska arvoderas lika (4 kap. 16 §). Kommunallagen medger dock att ordföranden i en nämnd erhåller ett högre arvode än övriga nämndledamöter, vilket följer av att uppdraget som ordförande inte bedöms vara likställt i tid och ansvar med övriga ledamöters uppdrag

 

Förtroendevaldas rättigheter

År 2021 var det totala antalet förtroendevalda i kommunerna cirka 38 000. Antalet förtroendevalda i landstingen var drygt 4 400 personer, en minskning med nästan fem procent jämfört med föregående mandatperiod. Under en längre tid har antalet förtroendevalda långsamt minskat i Sverige. Ur demokratisynpunkt är det viktigt att våra kommunala beslutsorgan så långt det är möjligt bibehålls och utgörs av en sammansättning individer som så långt det är möjligt kan representera samhället ur sociala, genusmässiga, ekonomiska och etniska aspekter. Därför är det av stor vikt att ett förtroendeuppdrag är förenligt med livet i övrigt. Som förtroendevald har du rätt till ekonomisk kompensation och ledighet. 

Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Ledigheten ska omfatta tid för möten i kommunala organ, andra möten som är nödvändiga för uppdragen, resor till och från mötena, och  behövlig dygnsvila omedelbart före eller efter mötena. I Kumla kommun har du som förtroendevald även rätt till ersättningar för förlorade pensions- och semesterförmåner, kostnader för barntillsyn, kostnader för vård och tillsyn av funktionsnedsatt eller svårt sjuk med mera. 

En förtroendevald har rätt att avsluta sitt uppdrag. Uppdraget kan även komma att upphöra om fullmäktige återkallar uppdraget. Detta kan ske vid nekad ansvarsfrihet samt vid brott. Förtroendeuppdragen kan vidare återkallas för en hel nämnd vid speciella omständigheter. Regler och former för detta finns i 4 kap. 6-10 §§ kommunallagen.  

 

Mer information om Kumlaspecifika regler finner du på Politikerportalen på www.kumla.se/kommun-och-politik/politikerportal.html och i dokumentet Arvoden och ersättningar till kommunalt förtroendevalda 2023-2026.

Politikerportal.JPG

Har du förstått? Kontrollera dina kunskaper!

 

 
 

Till förra kapitlet

Till nästa kapitel

 

2022 Kumla kommun

 

Was this guide helpful to you?